Fakta om ätstörningar som alla bör känna till. Drygt 1 procent av alla kvinnor får någon gång i livet ätstörningar, och cirka 0,3 procent av alla män. Samtidigt kan dessa tillstånd leda till allvarliga fysiska komplikationer såsom mag- och tarmbesvär, tandskador, njurskador, störd hjärtrytm och menstruationsbortfall. Många funderar över sin vikt och sitt utseende, och provar olika dieter, men långt ifrån alla utvecklar en ätstörning. Den goda nyheten är att ungefär 80 procent av alla med ätstörningar blir helt friska, även om det ibland tar lång tid.
En ätstörning är ett psykiskt och kroppsligt tillstånd där en persons tankar, känslor och beteenden kring mat, ätande, vikt eller kroppen har blivit så problematiska att de påverkar hälsan och vardagen. Ätstörningar handlar alltså inte bara om att äta för lite eller för mycket. De kan ta sig många olika uttryck.
FAKTA OM ÄTSTÖRNINGAR GRUNDLÄGGANDE FÖRSTÅELSE
Ätstörning fungerar som ett samlingsnamn på flera olika psykiatriska diagnoser kopplade till mat, vikt och kroppsuppfattning. För den enskilda individen kan problemen ta sig väldigt olika uttryck. Det kan handla om att hoppa över måltider, äta stora mängder mat när man är ensam, eller göra sig av med det man har ätit genom att till exempel kräkas. Gemensamt för personer med ätstörningar är att tankar på vikt, mat och ätande tar upp en väldigt stor del av deras liv.
Det är vanligt att den drabbade själv inte förstår att det handlar om fakta om ätstörningar. Personen hittar sätt att tänka och resonera som verkar sakliga och rimliga, men andra kan ofta se att något är fel och bli oroliga.
Ätstörningar är ett psykiatriskt tillstånd som innebär att tankar och ångest kring mat, kropp och vikt tar över. Sjukdomen syns sällan utanpå, och personer med ätstörningar kan vara underviktiga, överviktiga eller normalviktiga. Ätstörningar drabbar oberoende av kön, ålder, etnicitet, kroppsform, sexuell orientering och socioekonomisk bakgrund.
STATISTIK I SVERIGE
Fakta om ätstörningar visar att det är ett betydande folkhälsoproblem som drabbar unga människor, speciellt unga kvinnor på tröskeln till vuxenlivet. I Sverige lider uppskattningsvis 190 000 personer i åldrarna 15–60 år av en ätstörning, varav 147 000 är kvinnor och 43 000 är män. De senaste åren är ökningen av ätstörningar stor, och störst är den bland flickor i åldern 10-14 år. Det är färre pojkar och män som söker hjälp för sin ätstörning.
TECKEN OCH VARNINGSSIGNALER
Det är viktigt att vara uppmärksam på tidiga tecken på ätstörning. Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling kan vara en viktig faktor för god prognos. Här följer fakta om ätstörningar att det är viktigt att vara uppmärksam på tidiga tecken.Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling kan vara en viktig faktor för god prognos.
- Personen blir mer och mer fixerad vid vad hen äter och sin vikt
- Hen skjuter upp eller hoppar över måltider, äter långsamt och ofta ensam
- Personen äter stora mängder onyttig mat när hen är ensam
- Hen gör sig av med det som ätits genom att till exempel kräkas
- Personen tränar överdrivet mycket eller får ångest om hen låter bli träningen någon gång
- Hen är kritisk till sin kropp och uttrycker sig negativt om sig själv
- Stora förändringar i vikt
Dessutom kan personen ha svårt att koncentrera sig, känna sig nedstämd, deprimerad eller ha ångest. En ätstörning kan drabba personer i alla åldrar, kön och kroppsstorlekar. Det är också möjligt att ha en allvarlig ätstörning utan att vara underviktig.
OLIKA TYPER AV ÄTSTÖRNINGAR
En läkare ställer diagnosen utifrån både kroppsliga och psykiska symtom om fakta om ätstörningar.. Det finns flera olika former ,och symtomen kan variera över tid hos samma person. Fakta om ätstörningar bevisar att et finns sällan en enda orsak. Biologiska, psykologiska och sociala faktorer kan samverka. Exempel är stress, ångest, låg självkänsla, perfektionism, traumatiska erfarenheter, genetisk sårbarhet och starkt fokus på kropp och vikt.
- Anorexia nervosa (anorexi) – stark rädsla för att gå upp i vikt och ett begränsat matintag, ofta tillsammans med en förändrad eller förvrängd kroppsuppfattning.
- Bulimia nervosa (bulimi) – återkommande episoder av hetsätning följda av försök att kompensera, exempelvis genom kräkningar, överdriven träning eller fasta.
- Hetsätningsstörning – återkommande episoder där personen äter stora mängder mat och upplever att hen har svårt att kontrollera ätandet, utan regelbunden kompenserande behandling.
- ARFID – mycket begränsat ätande som inte främst beror på rädsla för viktuppgång. Det kan exempelvis handla om stark motvilja mot vissa konsistenser, smaker eller lukter, eller rädsla för att sätta i halsen.
ANDRA TYPER AV ÄTSTÖRNINGAR
Fakta om ätstörningar visar att det även finns andra ätstörningar som är olika varianter av anorexi, bulimi och hetsätningsstörning. De har fått samlingsbegreppet andra specificerade ätstörningar. Här är några exempel: atypisk anorexi där personen har alla tecken på anorexi men inte är underviktig, bulimi eller hetsätningsstörning som inte uppfyller kriterierna för hur ofta personen hetsäter, självrensning där personen gör sig av med mat regelbundet genom att kräkas men inte hetsäter, samt nattligt ätande där personen vaknar på natten i perioder och går upp och äter. Dessa ätstörningar är minst lika allvarliga och kräver behandling.
VAD ÄR ORSAKEN?
Låg självkänsla är vanligt bland personer med ätstörningar. Många är målinriktade och benägna att sträva efter perfektion. Personer med ätstörningar har ofta problem med att känna igen och uttrycka sina känslor. Inflexibilitet och svartvitt tänkande är typiskt för fakta om ätstörningar.. Kontrollen över ätandet blir ett sätt att motverka känslan av maktlöshet.
Biologiska och ärftliga faktorer
Tvillingbaserad hereditet uppskattas till 50–60 procent vid fakta om ätstörningar. Vad som ärvs är inte klarlagt men en stor genetisk studie pekar på att anorexia nervosa kan vara både en metabol och en psykiatrisk sjukdom. Vissa har en medfödd känslighet som gör att de lättare får ätstörningar om de följer en strikt diet. Genetik hjälper att förstå varför vissa människor är mer utsatta för påtryckningar att vara smala.
Samhällets press på utseende
Barn och unga som spenderar mycket tid på sociala medier är mer missnöjda med sin kropp och uppvisar oftare symtom på fakta om ätstörningar. Sex av tio flickor från årskurs 7 uppgav att de upptäckt nya fel på sin kropp via bilder på sociala medier. Idealisering av smalhet och olika fitnesstrender kan påverka uppkomsten av en ätstörning.
Ångest och andra psykiska sjukdomar
Depression och ångest har nästan alla under sjukdomstiden med ätstörning. Tvångssyndrom är överrepresenterat vid anorexia nervosa och föregår i en tredjedel av fallen insjuknandet med flera år. Stressande livshändelser kan fungera som utlösande faktorer.
Isolering och social påverkan
Efter hand utvecklas symtombilden så att personen blir alltmer självupptagen, tvångsmässig och socialt isolerad. Den drabbade drar sig undan, isolerar sig eller ljuger för att slippa konfronteras. Mobbning påverkar både flickor och pojkar i sin kroppsuppfattning vid fakta om ätstörningar..
HJÄLP OCH BEHANDLING
Sök vård så snart som möjligt om du tror att du har en ätstörning. Personer under 18 år kan kontakta ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin. Vuxna från 18 år kan boka tid på vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller företagshälsovården. Många regioner har speciella ätstörningsmottagningar där du kan skicka egenremiss eller kontakta direkt.
Närstående till personer med ätstörning kan själva söka stöd och hjälp. Försök få en lugn stund där ni pratar om vad som oroar. Personer med ätstörningar behöver professionell hjälp. Närståendes oro kan leda till överbeskydd eller ökande avstånd mellan familjemedlemmarna vid fakta om ätstörningar.
RISKER MED BEROENDE OCH MISSBRUK
Fakta om ätstörningar och substansmissbruk förekommer ofta samtidigt. Impulsivitet och perfektionism är underliggande mentala drag hos individer med ätstörningar och drogmissbruk. Hjärnans belöningssystem är av betydelse i utvecklingen av ätstörningar och missbruk liknande en livsfarlig gatudrog eller kokainet där man söker dopaminkickar.. Behandling av samsjukliga tillstånd kräver integrerad behandling.
SLUTSATS
Fakta om ätstörningar är allvarliga tillstånd som kräver professionell uppmärksamhet, men den goda nyheten är att återhämtning är möjlig. Med 80 procent chans till fullständig tillfrisknande spelar tidig upptäckt en avgörande roll. För den som känner igen varningssignalerna hos sig själv eller en närstående är det viktigt att söka hjälp utan dröjsmål. De nya nationella riktlinjerna säkerställer att fler får tillgång till rätt behandling, anpassad efter den specifika ätstörningen.
Bilder: Pixabay
Referenser:
[1] – https://psykiatriker.se/atstorningar-och-substansmissbruk/
[2] – https://www.gu.se/gnc/anorexia-nervosa
[3] – https://lakemedelsboken.se/terapiomraden/psykiatri/atstorningar/bakgrund/anorexia-nervosa/
[4] – https://www.friskfri.se/faq/hur-gor-jag-for-att-soka-vard-for-atstorningar/
[5] – https://ätstörning.se/anhorig/
w
SENASTE INLÄGG
w