En livsfarlig gatudrog och det handlar ju om kokain. Det som jag själv har fastnat i sedan många år. Kokain är den näst vanligaste illegala drogen efter cannabis i Europa, och under 2023 uppgick beslagen till 419 ton i EU. Trots att kokainruset endast varar cirka 30 minuter, är drogen mycket beroendeframkallande och kan skapa beroende på kort tid. Kokain förekommer i 22 procent av alla rapporterade sjukhusvårdade akuta drogförgiftningar i EU, och ökar dessutom risken för hjärt- och kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd, även hos yngre individer.
EN LIVSFARLIG GATUDROG BÖRJAR SOM EN BUSKE
Kokabusken växer främst i Sydamerikas djungler i Colombia, Peru och Bolivia, där bladen innehåller 0,5 till 1,0 procent kokain. Produktionen sker oftast i primitiva fabriker i djungeln där kokablad krossas och pressas samman med lösningsmedel för att skapa kokapasta. Därefter framställs kokainhydroklorid genom tillsättning av saltsyra under upphettning. Mer än hälften av världens kokain tillverkades 2016 i Colombia.
Den färdiga produkten säljs som ett vitt pulver och används främst genom sniffning, vilket utgör cirka 70 procent av användningen. Genom kokning av kokainhydroklorid med bikarbonat utvinns kokainbas i kristalliserad form, så kallat crack, som röks av cirka 27 procent av användarna. Injicering förekommer hos 1 till 2 procent. Priset på en livsfarlig gatudrog i Sverige ligger på cirka 920 kronor per gram år 2024, en nedgång jämfört med tidigare år.
Smugglingen till Europa sker genom containrar, dolda utrymmen i fordon och drop-off metoder där paket kastas i havet från förbipasserande fartyg. Kokain blandas ofta med inerta bulkmedel som talkpulver och majsstärkelse, eller med lokalbedövningsmedel som lidokain för att imitera kokainets bedövande effekt. På svenska kallas en livsfarlig gatudrog för för ladd, jayo, kola, snö eller stenar.
FRÅN RUS TILL RISK
Kokain blockerar återupptag av dopamin, noradrenalin och serotonin i det centrala nervsystemet i likhet med amfetamin eller tjack.. Ruset inträder 3-5 minuter efter sniffning och varar 20-40 minuter, med maximal koncentration i hjärnan efter cirka 4 minuter. Användare upplever eufori, ökad energi, tankeskärpa och ohämmad sexlust precis som med amfetamin eller tjack. Fysiskt syns effekterna genom stora pupiller, snabbare andning, förhöjt blodtryck och ökad hjärtfrekvens. Hungerkänslor försvinner ofta medan kroppen blir mer pratsam och aktiv.
Större doser framkallar dock feber, svettningar, hallucinationer, huvudvärk och aggressivt beteende. Paranoia upplevs av 68-84 procent av användarna medan våldsamt beteende rapporteras hos 55 procent. En livsfarlig gatudrog ökar risken för hjärtinfarkt 25-30 gånger, och bröstsmärta debuterar vanligen inom tre timmar men kan dröja upp till 18 timmar efter intag.
Överdoser på mer än 500 mg leder till konfusion, psykomotorisk oro, psykos, hjärtarytmier, kardiovaskulär kollaps och njursvikt. Kokain orsakar fler dödsfall genom kroniskt bruk än akuta förgiftningar, främst via kardiovaskulära eller cerebrovaskulära händelser. Hjärnblödningar uppstår när blodkärl spricker inuti hjärnan och förhindrar syretillförsel. Det gör den till en livsfarlig gatudrog.
BEROENDE OCH LÅNGSIKTIGA FÖLJDER
Ungefär en procent av alla som provar kokain utvecklar missbruk. Forskare vid universitetet i Cambridge har visat att kokainmissbrukare förlorar dubbelt så många hjärnceller per år som friska jämnåriga. Nervcellsförlusten är störst i de främre delarna av hjärnan, som har med självkontroll att göra.
Upprepad användning orsakar eksem runt näsborrarna och hål i nässkiljeväggen. Eftersom kokain tar bort hungerkänslor leder långvarigt beroende ofta till viktnedgång. Balanssinnet och kroppsrörelser påverkas så att användare går ostadigt med ryckiga rörelser. Kokainbruk ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, kärlkramp och plötslig hjärtdöd, även hos yngre personer.
Vid längre tids användning kan rastlöshet, retlighet, sömnlöshet och oro uppstå. Vissa drabbas av ökad misstänksamhet, paranoida vanföreställningar eller synhallucinationer. Abstinensen av en livsfarlig gatudrog kommer något dygn efter senaste intag och varar oftast i några dagar. Symtomen inkluderar muskelsmärtor, svettningar, ångest och sömnproblem. Ibland blir abstinensen så kraftig att suicidtankar uppstår.
Det finns ingen etablerad läkemedelsbehandling mot kokainberoende. Psykosociala interventionsprogram visar bäst effekt. Hjälp finns via 1177 Vårdguiden, Beroendecentrum och stödgrupper som Anonyma Kokainister. Över 90 procent av Sveriges kommuner erbjuder minst en typ av behandling.
TILL SIST
En livsfarlig gatudrog och starkt beroendeframkallande drog som medför allvarliga hälsorisker, från hjärtinfarkt till hjärncellsförlust. Trots att ruset är kortvarigt utvecklar många användare snabbt beroende med långvariga konsekvenser. Hjälp finns tillgänglig genom Beroendecentrum, 1177 Vårdguiden och stödgrupper som Anonyma Kokainister. Över 90 procent av Sveriges kommuner erbjuder behandling, vilket gör att den som kämpar med missbruk alltid har möjlighet att söka stöd och påbörja återhämtning.
Bilder: Pixabay
Referenser:
[1] – https://sv.wikipedia.org/wiki/Kokain
[2] – https://www.drugsmart.se/kunskap/kokain/
[3] – https://giftinformation.se/lakare/substanser/kokain/
[4] – https://www.beroendecentrum.se/fakta/droger/kokain/
SENASTE INLÄGG
w